De flesta europeiska medborgare är glada för schengensamarbetet. Det är ett stort samarbete mellan flera europeiska länder och självklart är det alltid svårt att komma överens när det är många parter inblandade. En del har spått om att samarbetet skulle kunna destabiliseras i krisande tider. Det finns olika faktorer som man kan titta på för att göra en bra och riktig bedömning om så är fallet och det är precis vad man kan läsa om i denna artikeln.

Europa med gemensam marknad

Schengensamarbetet är ett mycket omfattande samarbete mellan flera olika länder. På samma sätt som europeiska centralbanken är ett samarbete där de bland annat ger ut lån, jämför lån och tillför ekonomiska medel till olika länder inom EU när det behövs. Schengensamarbetet är en form för inre marknad som på många sätt kan liknas vid ett lands inre marknad rent ekonomiskt och handelsmässigt, men också när det kommer till resor, arbete och bostad – det kommer vi in på lite närmare.

Du har kanske bra koll på vad Schengensamarbetet är, och om inte får du här en liten snabbrepris. Schengen kallas det område som omfatta alla europeiska länder. Det vill säga till dags dato tjugosju stycken olika länder som samtliga ligger i Europa gent geografiskt. Den gräns som finns mellan länderna inom dessa länder är så att säga borttagen. Självfallet finns den kvar men den används inte i praktiken.

Vad innebär Schengensamarbetet

Det betyder att man, som europeisk medborgare, har rätt att flytta, ta arbete, studera och bosätta sig i vilket Schengenland som helst. En fransos kan alltså¨flytta till Österrike och börja plugga. En Italienare kan bosätta sig i Danmark, en Portugis kan ta arbete i Spanien och så vidare. På samma sätt som personer har rätt att förflytta sig över gränserna helt obegränsat, har man också rätt att sälja och distribuera varor över landsgränserna, utan att betala import- eller exportskatt ofta kallat tull i Sverige, något som skapar en sund och växande ekonomi och i slutändan tillväxt för länderna.

Att samarbete skulle destabiliseras är ganska otänkbart eftersom det skulle innebära att de varor som ett land säljer skulle bli beskattade med exportskatt, något i och för sig lander själv råder över. Köparen, det vill säga mottagande land skulle förmodligen ta ut importskatt på varorna. I slutändan skulle priset på varorna behöva sänkas för att slutprodukten skulle få samma pris – något som de flesta skulle vilja undvika till varje pris.

Kritik av samarbetet

Eftersom de länder som är med i Schengensamarbete inte har någon inre gräns alltså en landsgräns sinsemellan länderna betyder det att gränsbevakningen har flyttats till den så kallade yttre gränsen. Den yttre gränsen finns i länder som gränsar till länder som ligger utanför Europa rent geografiskt och dessutom utanför EU-samarbetet. Eftersom frihandel och obegränsad rörlighet är något som är avtalat genom Schengensamarbetet inom EU gäller inte samma regler med länder utanför EU. Det betyder att gränser som är mot länder utanför EU måste bevakas och de personer som korsar gränsen ska kunna uppvisa giltigt inresetillstånd. Kontrollen utförs av FRONTEX som är EU:s gemensamma gränsbevakning. Den kritik som Schengensamarbetet har fått utstå har i mångt och mycket handlat om just den del av samarbetet, något som har åtgärdats och inte längre utgör ett problem.